Vår lilla Emelie blir 9 månader nästa vecka. Hon är en liten envis tjej som har så bråttom och vill så mycket. Hon tog sina första steg några dagar efter att hon fyllde 8 månader och nu vill hon springa lika hårt och hoppa lika högt som sin storasyster. Några dagar sen sa hon mamma första gången och det låter så gulligt, "maaa-ma". Nu säger hon maa-ma dagarna i genom.. En kväll sa hon också "paap" då vi uppmuntrade henne att säga pappa. Snart är hon stor vår bebis!

Hon är också ordentligt flunssig första gången nu och haft svårt att sova om nätterna, två nätter på snart 9 månader är ändå mer än ok. Hon är ganska mammig och ska följa med mig överallt, men det är säkert mest för att hon är sjuk.
Storasyster är helt klart bäst men hon är snabb på att "skvallra" åt mig om hon inte får vara med och leka.
Överlag sover hon nätterna jätte bra men hon vill sova med mig, inte själv. Tutten har hon mest dagtid och brukar inte vilja ha den på natten. På dagen sover hon 1 till 2 ggr och längden varierar. Hon får sova då hon är trött och vakna då hon är utvilad.
Maten äter hon bra och hellst av allt vill hon plocka i maten själv, annars vill hon ha en egen sked. Hon har 6 tänder, två nera och näästan 4 på övre raden.

Edit: Så int någon ska tro att allt är en dans på rosor så måst jag lista några väääldigt irriterande grejjer med lillan. Nr. 1 Haaatar att åka bil! Somnar int hon före jag får henne fast spänd i bilstolen så skriker hon tills hon slipper bort. Alltid! Det har hållit på nu i snart 9 månader. De var precis likadant med större tösen och gick om då hon blev så stor att hon fattade att vi int kommer från punkt A till B utan att köra bilen.
Nr. 2 Ska stå i stolen, krypa på bordet och upp i trappan och blir så hiskelis arg då jag tar bort henne. Jag förstår att de hör till och alla ska gå igenom det men det är såååå irriterande då hon sen skriker i 5 min och sen dit igen, och sen skrik, och igen och igen och igen.