Jaa, vi har nog haft det mycket roligare än vad det ser ut på bilderna i allafall!

Senare på dagen fick vi besök av 3 huippu tjejer och en liten kille. Bella uppförde sig som en mogen 17 åring idag på stan men senare blev hon en trotsig 12 åring. Hoppas hon är 2 år imorgon.. 

Jag är helt slut och då har vi halva dagen kvar ännu. 

Båda barnen sover brevid varandra ute i vagnen för första gången! Tidigare har jag tagit in lilla E och låtit B sova ute, men nu har dom varit ute snart en halv timme och jag är riktigt nervös. Vem väcker vem? har lilla E för kallt? Spännande, spännande!

äh, 10 min senare hör jag bebis gnäll. Bella låg och titta i vagnen så jag hoppas hon somnade om ändå.

När ska jag börja orka fota med systemkameran?

Nu börjar denhär långa, stressiga dagen äntligen vara mot sitt slut. Förutsatt då att äldre tjejen somnar bra i egen säng och mindre tjejen får det ätit och pruttat så vi slipper och sova före kl 02. 

Äldre tjejen är lite krasslig idag, igår kväll efter läggdags ropa hon från sin säng att hon har spytt och klaga sen genom natten att jag ska pajja henne på magen. Yngre tjejen har hittills sovit alla nätter efter kl 02 bra, inget knärr då mera. 

Äldre tjejen har spytt och haft lös mage idag och varit allmänt trött och ynklig. Yngre tjejen klarar int av att äta på dagen utan gråter i princip igenom hela dagen. Detdär om att spädbarn bara äter och sover säger jag bara buuuulllshittt!.. 

Idag middagstid hade vi förhandsvisning för 5 par så jag har varvat med att pajja Bella och städa med bebis i famnen. Jag var helt genomsvettig och gråtfärdig då Mathias ringde nån timme före visningen och frågade om jag behöver hjälp. - " jaaaaaaaaaaaaa, snyft. Kom nuuu!!" . 

Dessutom känner jag att min kropp ännu är död och mitt huvu flyger någonstans i nått dimmigt moln efter lördagen feberfight. Jag-skall-inte-ta-panadol-metoden körde jag med och natten till söndagen kl 02 (hemsk tid detdär) skakade jag av att jag frös och krampade och sen på morgonen var det bra. 

Men ännu är jag svag. Kul att ha världens styrketräningspass idag då. 

Meeen, efter passet for jag och tjejerna till stan. Först till Po.p efter en skötväska (typ 3 år för sent). Sen till rosso på mat (köttbullar). och sen fick vi åka hem. Nu har jag min ingen-pratar-med-mig-stund och snart börjar nattrumban. Blir det bättre tider snart eller? 

                                                                                             

Jag är så sällskapsjuk så det är inte klokt heller! Vuxet sällskap alltså. Dessutom har vi äntligen skaffat oss en ny kaffekokare. Typiskt att alla vänner är sjuka nu.
Nå, vi tröstar oss med våfflor och bastu. Pappa har vi borta hela dagen och kvällen.

Idag var vi på premiärtur med syskonvagen. Fint gick det då vi vel var ute men härregud vad kämpigt att kånka ut en tung vagn och sen alla barn. Minstingen bara skrek och Bella babla "ska vi gå ut nu", " va gör du mamma?" " varför gör du så mamma?" " va gööööööööööör du mammaaaa". Sen var det - 10 ute och jag klädde på helt sjukt mycket kläder på båda barnen och bara det tog jätte länge och jag var helt genomsvettig fast jag inte äns hade jackan på. Men sen ute, båda somnade nästan direkt och det var härligt fint väder! Jag bara måste orka ta oss ut varje dag, man mår så bra av det.

Alltid ibland, ungefär en gång varannan månad har jag en svårt-att-prata-dag. Jag känner att jag har svårt att säga bokstaven R och får tynga ordentligt på varenda ord. Sjukt frustrerande är det.
Idag hade jag en sådan dag och jag hoppas jag kan prata igen imorgon.
Vad sjutton kan det bero på? Hjärnan har en lepo-dag?

Idag var jag ute och gick med Bellis för första gången på 3-4 veckor. Nog orkar jag betydligt bättre än som höggravid men nog är de tröttsamt att hamna att bygga upp alla perus muskler igen. Nog hade jag ju kvar dom efter första förlossningen. Bara vi får dubbelvagnen tvättad och inga -25 dagar lovas skall jag nog ut och promenera med barnen minst en gång om dagen och minst en timmes promenader.
Idag har vi storstädning här hos oss för imorgon kommer mäklarfirman och tar bilder på lägenheten.

Jag har länge funderat över varför kvinnorna i USA så sällan ammar sina barn och att det då antagligen är föratt  behålla sina bröst i samma skick. Sen då man ser på MTVs Teen mom serie där mammorna klagar över att dom har så lite pengar men ändå ammar dom inte sina barn. Nog kostar mjölk ersättning att köpa så varför inte amma gratis? Och hur kommer det sig att mammorna redan efter babyns första 2 veckor har bort alla graviditetskilon? Dom ammar inte och går ändå ner sjukt snabbt!? Svälter dom istället föratt amma?

Jag amma Bella i 1,5 år och var ändå gigantiskt.