Julen överlevde vi just och just. Dagen före julafton for min matlust och det jag fick tvingat i mig kom snabbt upp igen.

Tänkte att det är en gravid krämpa och försökte kämpa mig genom alla släktbesök och paket öppnas. Men fortfarande har jag ingen destuvidare matlust och senaste igår spydde jag mig igenom dagen, det är liksom dag nr 7 nu och jag hoppas det här är en amper bacill  och ingen krämpa så jag inte behöver må såhär tills lillbebis kommer ut. Nu 35+1. 

Mathias nattar tösen nu som bäst för andra gången ever medans jag är hemma, tidigare har det bara blivit världens hysterilajbans så jag har alltid ballat ur och nattat. Men det går jätte bra och gud så skönt det är att ha det ledigt på kvällen. Att bara vara och inte behöva gå igenom timmar av gnäll. Hon somnar ju förståss alltid snabbast då pappa nattar! 

Här är hon ännu nöjd och glad  i sin nya säng dagen hon  fick den. Sen då hon förstod att hon faktiskt ska sova där blev det andra bullar.. 

 

Idag fick vi faktiskt lagat mat, Bellis rör om i såsen. 

Julafton spenderades med kära kusin Wendy.